9th December 2013
Gothenburg

Exploring the Future of Energy

From NWD12: Craig Mello om världen sedd genom rna

Det är synd att läroböcker i biologi presenterar kunskap som att vi vet det mesta, säger Bruce Albert som är moderator för det här lunchföredraget, eftersom det är nära på tvärt om. Ny kunskap öppnar dörrar till rum som vi inte visste fanns, frågor som vi inte visste att vi behövde ställa oss. Det borde Craig Mello kunna skriva under på.

Craig Mello fick nobelpriset i medicin 2006 för upptäckten av rna-interferens, en mekanism som är en del av cellens kontrollsystem för att ha rätt mängd av proteiner. Interferensen kan också upptäcka och förgöra en del virus. Det är tydligt att Mello gillar sitt rna och det tror jag han gör helt rätt i. Mycket av det vi ännu inte till fullo förstår när det kommer till genetiska mekanismer verkar ofta handla om just rna.

Det finns inte högre eller lägre livsformer, påpekar Mello. Allt levande som finns på jorden idag har en lika lång evolutionshistoria på runt 3,8 miljarder år eftersom livet på jorden har ett gemensamt ursprung. Därför är det också rimligt att studera den maskliknande varelsen som kallas nematod, Craig Mellos experimentorganism som han verkar påtagligt förtjust i. När han visar bilder på nematoders äggstockar och pratar om de epigenetiska faktorer som behövs för att fosterutvecklingen fungerar så ser han en tydlig parallell till människan. I själva verket så delar en stor del av våra gener ett gemensamt ursprung med nematoderna. Det beror på att våra gemensamma förmödrar, våra och nematodernas, överlevde den stora påfrestning som det innebar när nästan hela planeten vad djuptfryst som en gigantisk snöboll för runt 800 miljoner år sedan. De gener som den gemensama förmoder hade då är samma gener som ligger till grund för våra och nematodens. Livet är uråldrigt på den här planeten, påpekar Mello. Det har funnits en fjärdedel av den tid som universum existerat. Livet är äldre än de yngsta stjärnorna.

Lika länge som livet funnits har informationsålden rått på jorden. Cellen har ett minne genom epigenetiska mekanismer, information som hela tiden ska underhållas och cellen gör det i en fantastisk hastighet. Inne i cellkärnan skickar dna iväg information till ribosomen med rna där tre genetiska bokstäver i rna-sekvensen kodar för en aminosyra. Aminosyrorna bygger upp proteiner. Ribosomen kan läsa av 20 stycken tripletter av baspar i sekunden. När Mello visar animationer på cellulära mekanismer påpekar han upprepade gånger – det här går MYCKET fortare i verkligheten. När det går så fort är det viktigt att alla kontrollsystem fungerar och ett kontrollsystem är rna-interferens. Det är en mekanism som funnits i celler under miljarder år. Det är en mekanism som vi kan lära oss använda.

Back

Comments

Your email address will not be published. Required fields are marked *