9th December 2013
Gothenburg

Exploring the Future of Energy

From NWD12: Svante Pääbo pratade om din historia

Vi är en afrikansk art. Det finns mest genetisk variation hos dagens människor i Afrika och delar av den variationen finns bara där. Grupper av människor började ta sig ut från Afrika för ungefär 100 000 år sedan. Men fundera ett tag på det här: när människan spred sig över världen fanns det fler arter av människor på jorden. Frågan vi alla ställer oss är: parade sig arterna med varandra? Den frågan går idag att svara på, men vad tror du?

Moderna människor och neanderthalare har en gemensam förmoder för 500 000 år sedan, men det var inte sista gången de hade sex med varandra. Många av dagens människor bär med sig det genetiska resultatet av sexuella realationer som skedde när människor mötte neanderthalare, troligen på Arabiska halvön, för runt 70 000 år sedan. Men det har funnits fler människoarter som tidigare moderna människor hade sex med. I en grotta i östra Sibirien har forskare hittat ett lillfinger från en hittills okänd människoart som har fått sitt populära namn från grottan där finger hittades – Denisovagrottan och denisovamänniskan. Människor i sydöstasiatiska övärlden bär fortfarande på gener från dem.

Frågan är vad de genetiska resterna i oss från de sexuella relationerna utanför artgränserna spelar för roll idag. Vi vet inte än, enligt Svante Pääbo, men det finns spännande indikationer på att delar av genomet som härstammar från neanderthalare kan påverka immunförsvaret. Men kanske ännu mer spännande: eftersom vi har hela neanderthalarnas och denisovanernas genetiska sekvens kan vi nu börja fråga oss vad det är som gör oss till moderna människor.

Ingen annan art har (haft) vår teknologi eller vår konst. Vi har spridit oss över hela världen på ett sätt som ingen annan art har lyckats göra. Det finns unika mutationer som bara finns hos oss moderna människor, som saknas hos schimpanser och neanderthalare. Det är totalt 100 000 förändringar, men vilka av dem betyder något?

Några av de här förändringarna vet vi vad de betyder och av dessa är 23 proteinkodande gener som är unika för människan. Fyra gener påverkar huden, sex gener påverkar synen, två påverkar nervsystemet, två påverkar nervsignaler, två är kopplade till autism – men vi vet ännu inte vad de här förändringarna lett till. Kan de ha gett en fördel hos våra släktingar i Afrika för runt 200 000 år sedan? Hur gör genomet egentligen en människa? De frågorna saknar fortfarande svar.

Back

Comments

Your email address will not be published. Required fields are marked *